Läste "Under strecket" i SvD idag om spanjorernas teologiska dilemma 1550. Under upptäckten och erövringen av Amerika så dödades många indianer. Nu uppstod en debatt om huruvida det var rätt eller inte att förslava och ha ihjäl dom. Ett råd tillsattes och den stora fråga som diskuterades var huruvida indianerna hade en själ eller inte. Om inte så var det helt rätt att spanjorerna kunde behandla dom som djur men om det var så att de hade en själ skulle de behandlas som människor och de fick därför heller inte förslavas.
Det är just såna här händelser som gör att jag intresserar mig så mycket för religion och historia. Människan har i alla tider agerat och beslutat saker "i guds namn" men i mina ögon är det människan själv som tagit besluten men varit alldeles för feg för att stå för det själv och istället lagt över ansvaret på en större makt.
God told me to.
Under vår road trip i USA för två år sedan fick jag uppleva djur och natur på ett sätt jag aldrig gjort förut. Jag skakade hand med en Navajo indian som var lika fascinerad över att få träffa en person från kalla Norden som jag var över att få träffa en indian. Vi vandrade i skogar med tusenårig historia. Vi blickade ut över berg som stått sedan urminnes tider och för ett ögonblick kunde jag nästan förstå varför indianerna hyser sån respekt för sitt land. De krafter som regerar där är oss alla övermäktiga. Kalla det gud eller natur men mäktigt är det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar