Sen min chef slutade förra veckan så känns allt väldigt märkligt. Jag är numera ensam de få gånger jag är inne på kontoret. Jag satt hela torsdagen och fredag förmiddag och sorterade post, hanterade fakturor och andra ärenden som låg och väntade. Det ringer knappt i telefonen och ingen förutom städarna ringer på dörren.
Allt som var förut, liv och rörelse, folk som pratade i telefon, kundmöten och tramp i korridorerna, borta.
Skolan känns som det mest naturligaste i hela världen. Som om jag alltid hade suttit där i bänken men bak i huvet så gnager hela tiden ett "måste". Måste hitta ett nytt jobb.
Nästa vecka ska jag träffa ekonomichefen på praktikplatsen jag har sökt i Norrtälje. Jag hoppas kunna göra ett bra intryck på dom så jag får komma dit. Även om det inte är ett betalande jobb så brinner jag verkligen för att skaffa mig så mycket erfarenhet jag bara kan. Jag tror jag vinner på det i slutändan.
självklart gör de det, det är ju jättebra att praktisera och behöver de sen anställa så har du ju redan kunskapen så då väljer de ju säkert dig!
SvaraRadera