tisdag 28 september 2010

Same same but different

Dagarna som arbetslös blir väääääääääldigt långa och känns som upprepningar av varandra.
Tur då att man har massa roliga saker att fördriva tiden med då i omgångar.

Jag har fått in en träningsrutin nu, medelstationsjympa på söndagar, cirkelfys på onsdagar och så mina egna två yogapass på måndagar och tisdagar. Däremellan blir det promenader, jogg och stavgång.

Amigurumivirkningen är min terapistund. Jag får jobba på att koncentrera mig och att ge mig sjutton på att klara av sånt jag inte trodde att jag kunde klara av. Det viktigaste är inte att slutresultatet blir perfekt utan att jag faktiskt får det gjort. Och så blir jag ju så glad av det också :)

Mitt språkintresse mättas av mina nybörjade danska studier. Och eftersom danskan är ganska lik svenskan behöver jag inte lägga ner så himla mkt tid på grammatik (som jag hatar) utan kan njuta av att börja tala språket på en gång och försöka bilda egna meningar. Studierna känns även meningsfulla eftersom jag gärna vill jobba med norrmän och danskar igen precis som jag gjorde förr och kan jag då hantera danskan lika väl som norskan så har man kanske en större chans :)

Så går då dagarna, jag letar jobb, skickar ansökningar och går på intervjuer. Om det är nåt jag lärt mig så är det att en stor del av bemanningsföretagen därute borde jobba mer på sin kundkontakt. Just nu känner man sig som en produkt dom undersöker om dom kan sälja och kan dom inte det så orkar vissa inte ens lyfta luren och förklara varför. I bästa fall får man ett opersonligt mail.
Men alla är inte så. Jag har också kontakt med ett bemanningsföretag som håller det dom lovar, ringer och uppdaterar och informerar. Man känner sig som en människa med kunskaper dom värderar och inte som en produkt. Det kostar inte så mycket att faktiskt vara trevlig och artig och det har dom förstått.

Men nu kaffedags!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar